Sarah Coakleys problematiska kropps-logia

Sarah Coakley är född år 1951 och hon arbetar för tillfället som professor i systematisk teologi vid Cambridge Universitet. Tidigare har hon haft professors tjänst bland annat vid Harvard Divinity School. Hon är också ordinerad präst i Church of England (= romersk-katolsk). Coakley är inbjuden att hålla Gifford föreläsningar i Aberdeen år 2011-2012.

Coakleys teologiska och filosofiska profil är minst lika intressant som hennes text i Sigurdsons och Svenungsson bok i postmodern teologi. Eller som boken uttrycker profilen: ”mångfacetterad”. Förutom sin nuvarande sysselsättning som föreläsare, forskare och professor i systematisk teologi samt präst med anglosaxisk tradition, har hon tidigare visat stort intresse bland annat för mystiska, kontemplativa, asketiska och karismatiska teologiska traditioner och betonat bönens centrala betydelse för allt teologiskt tänkande. Visserligen har Coakleys breda urval intressen krävt mycket arbete och inflytanden av sådana tänkare som Ernst Troeltsch, Stanley Hauerwas, Verna Harrison, Caroline Bynum och Judith Butler för att nämna några.

Coakley har även bidragit till den feministiska teologin och kan sägas representera den ”postmoderna vändningen” inom den. Hennes föreställning om den eskatologiska kroppen är lite problematisk för mig och kanske inte bara för mig, även om hon tar fram många intressanta saker om kroppen och genus som jag inte alls har tänkt på förut. Den är problematisk både vad gäller min egen inställning och Coakleys valda granskningsvinkel. Med min egen inställning hänvisar jag till rädslan att bli präglad som chauvinist och homofobiker, även om jag försöker vara så objektiv som möjligt. Objektivitet är nog ytterst utmanande angående Coakleys text i S & S bok eftersom hennes motsättning av Judith Butlers och Gregorios av Nyssas texter om kroppen och genus nästan uppmuntrar att debattera, vilket antagligen är också meningen. Inte minst för att både Butlers och Gregorios egna synvinklar knappast kan kallas som objektiva och här hänvisar jag till Butlers lesbisk bakgrund och Gregorios tragisk förlust av sitt barn.

Utan uppmuntran till debatt har jag svårt att förstå Coakleys utgångspunkt. Om Coakleys syfte med texten har varit att framhäva kroppens eskatologiska betydelse, varför motsätta sig en nutida feministisk filosof vars trovärdighet i det här ämnet kan ifrågasättas p.g.a. sin egen betonad subjektivitet och en kyrkofader från 300-talet vars texter måste tolkas för att kunna tillämpa dem till den eskatologiska kroppens problem? Grovt tänkt kunde man likaväl plocka vilka människor som helst från gatan, fråga deras åsikter om saken och tillämpa de här åsikterna till objektet och på det här viset uppnå nästan bättre förståelse över den eskatologiska kroppen. Jag vill betona att det här är bara min åsikt och den kunde förändras genom ytterligare läsning av bland annat Coakley, Butler och Gregorios.

Emellertid kan jag inte neka att det var nog många tankeväckande teorier i Coakleys text. Inte minst Gregorios teori om människans okönade ursprung. Enligt honom var det först på vägen mot syndafallet som ”man” skildes från ”kvinna”. Vidare kan vi förvänta oss att bli avkönade igen vid tidens slut. Alltså om idén är den att en människa blev två och vid slutet krävs det två för att bli en igen, hur skulle det ske i praktiken? Antagligen var Adam och Eva ett par och vidare kan man anta att Gregorios menade att det är just man och kvinna som skall leva som i äktenskap. Men krävs det par för att kunna bli avkönad igen? Och vilka blir de paren som skall avkönas vid tidens slut? Eller betyder Gregorios teori att de som inte har levt hela sitt liv i äktenskap som man och kvinna blir automatiskt utplacerade? Eller kan ett par bestå endast av män eller kvinnor? Eller hur om man inte har hittat sitt par under hela sitt liv?

Coakley själv är en präst. Uppmuntrar hon inte människor till konflikter och hat i stället för kärlek till nästan och konstruktivt resonemang? Jag vill inte nedvärdera ämnets betydelse, men kunde man inte närma sig saken från någon annan utgångspunkt?