William T. Cavanaugh - konsumtionens teologi i eukaristisk ekonomi

Alltså vad har eukaristi med ekonomi att göra? Cavanaughs grundtanke är att de kristna borde förhålla sig till och forma upp både personliga och samhälleliga ekonomier i ljuset av deras eukaristiska tro: på samma sätt som man delar ut Kristi kropp i eukaristin, borde man svara genom att konsumera på ”rätt sätt”. Det svåra här är just att hur man konsumerar enligt eukaristiska principer. Här gäller det att tänka över de nationella gränserna, hur produkterna produceras och vilka är produktionens miljöeffekter osv. Om man lyckas med sina konsumtionsvanor så är priset att bli en del av Kristi kropp och följaktligen en del av alla människornas lidande.

Den moderna ekonomin däremot hjälper oss att växa bruttonationalprodukten, men den berättar oss inte hur vi borde konsumera och förhålla oss till pengar som individer. Cavanaugh ger inte råd hur man förverkligar denna modell i praktiken förutom att motstå den globala kapitalismen. En förutsättning för ett humant samhälle är att ingen individ är fri förrän alla är fria i en fri marknadsekonomi.

För att försäkra en fri marknadsekonomi behövs det fortfarande kontroll för att enligt Cavanaugh leder nuvarande makroekonomiska teorier till ojämlikheten mellan individer. Här är ekonomister sällan konsekventa. Till exempel Milton Friedman och Adam Smith ser individen i mikroekonomin som en girig aktör, medan med inverkan av någon konstig ”osynlig hand” förvandlas individernas verksamhet till mervärde på makronivån. Det är inte trovärdigt.

Vad är då det rätta sättet för en kristen att konsumera? Enligt Cavanaugh borde vår användning av pengar vara direkt bunden till vårt förhållande med Gud. Individens ekonomi och teologi är inte två skilda saker utan förknippas och har alltid förknippats med varandra. Han hävdar att vårt sätt att konsumera liknar mycket vad och vem vi tillber.

Friheten att konsumera och friheten att välja är visserligen viktiga principer i Cavanaughs tankegång, men här hänvisar han till frihet i gudomlig anda: vägen till den äkta friheten går endast genom att vara bunden till Guds vilja. Emellertid är grunden till ekonomisk frihet för största delen av människor i friheten att välja genom konkurrensen. På gräsrotsnivån detta betyder konkurrens mellan individer vilket leder till brist, oro och osäkerhet i stor skala.

Cavanaughs tankesätt tilltalar mig starkt, inte minst tack vare en svensk affärsman som heter Gunnar J. Olson. Tankar och idéer i Olsons bok ”Rikets affärer - minnen av det tillkommande” (för något skäl är namnet helt annorlunda på finska, men beskriver innehållet kanske en aning bättre, nämligen ”vapautettu bisnes – kokemuksia taivaan valtakunnasta liike-elämässä”) liknar långt Cavanaughs. Nyckelorden för båda är frihet och Guds vilja. För mig har Olsons bok inte bara förnyat hela mitt tankesätt angående ekonomin, affärsvärlden och friheten utan även förstärkt min tro på världen och framtiden.

Cavanaughs utgångspunkt är mera akademisk teoretisk medan Olson syftar på att ge råd till vanliga troende genom att använda sitt eget liv som exempel. Jag vågar inte ens tänka på vad de här två gentlemännen kunde nå tillsammans. Så mycket som jag har bekantat mig med tankar av dem båda, kan jag inte hitta på en enda sak att kritisera och det är mycket sagt det! Olson har säkert inte tänkt på sig själv som en postmodern tänkare, men det är han nog tydligt.