Jag hittade en intressant länk bland kursmaterialet till ett program på ABCs Radio National, som handlade om politik och religion.Det är säkert just USAs politik som oftast förknippas med religiöst språk i västerländer. Jag och kanske några andra i Finland känner detta motbjudande, men överraskande nog har jag sett samma fenomen i Finland nästan varje gång av de få gånger som jag har råkat titta på den finska Riksdagens sessioner på TV under de senaste tiderna t.o.m. i form att en politiker citerar verser direkt ur Bibeln.
President Barack Obama: The Holy Koran tells us: "O mankind! We have created you male and a female; and we have made you into nations and tribes so that you may know one another."
The Talmud tells us: "The whole of the Torah is for the purpose of promoting peace."
The Holy Bible tells us: "Blessed are the peacemakers, for they shall be called sons of God." (Applause.)
The people of the world can live together in peace. We know that is God's vision. Now that must be our work here on Earth.
Idén om modern politisk teologi går dock tillbaka på 1920-talet då Carl Schmitt publicerade sin ”Political Theology” i fruktan av dåtida Tysklands sammanbrott. Enligt Schmitt är alla former av moderna teorier om staten sekulära teologiska koncept och teologin hör till politiken utanvidare.
Här spelar ”den allmänna viljan” en väsentlig roll. Ända till 1700-talet var den allmänna viljan definierad de facto som Guds vilja, men senast Rousseaus ” Om samhällsfördraget” år 1762 gjorde slut på denna epok och människornas egen vilja tog över rollen som den allmänna viljan. Detta anses vara den ursprungliga källan för modern demokrati. Schmitts motdrag var att visa att fundament i modern politik är teologiska i stället för sekulära eller liberala. Schmitts (och t.ex. Heideggers) syfte var att ”revitalisera” staten som begrepp och ge tillbaka dess status som identitetsskapare inte minst för att han såg sitt weimerska Tyskland som ett eskatologiskt slagfält mellan det goda och det onda. Utan staten med rätta fundament skulle samhället rasa samman.
Enligt Cavanaugh är alla former av politik teologiska för att de försöker fundamentalt bemästra transcendenta visioner om människornas ursprung och livets mål. Vi behöver politisk teologi för att den hjälper oss att förstå sekularismens ersättare även om vi inte vet exakt vad kommer det att vara.
Schmitts teorier är relevanta även i våra dagar för att tanken om civila religioner lever starkt överallt i världen, inte minst i USA. USAs flagga är ett heligt objekt för många ritualer och man kan också döda eller dö för den (alltså inte nödvändigt bara för staten bakom den).
Barack Obama: There's one rule that lies at the heart of every religion - that we do unto others as we would have them do unto us.
Så frågan återstår: politisk teologi eller teologisk politik? Jag tycker att det finns en betydlig skillnad mellan dessa två begrepp.
Olof Palme sa nån gång att politik är att vilja. Men vad är det vi vill nå? Det är nåt som ska öppet diskuteras och debatteras utgående ifrån vars och ens ideologiska och moraliska tänkesätt. De kristna värderingarna och bibeltexterna är en del av vår vardag och vår kulturella bakgrund och viktiga även för de ideologiska och moraliska ställningstagandena. Dessutom förmår kanske det bibliska språkbruket fånga något sådant som annars kan vara svårt att uttrycka. Varför tycker du det är fel att använda detta kulturella kapital i en riksdagsdebatt? Är det inte detta ett sätt för de kristna synsätten att bli vädrade och testade om de fungerar i dagens tänkande? På sätt o vis gör de ju också Bibeln intressant för den som följer debatten. Jag tror inte det finns någon risk, att någon viss gruppering (t.ex. de kristliga) tar sig nånslags tolkningsföreträde av det bibliska eller det kristna. Om så blir fallet, gäller det verkligen för de andra partierna att skärpa sig.
SvaraRaderaDen som är intresserad av att läsa mera politisk teolog kan gå på en kurs som jag kommer att hålla vid TF (alltså inte på ÖPU och inte på nätet) i höst om just detta. Där kommer vi att titta närmare både på Schmitt och på frågor om vad politiken är (tack för Palme citatet, Torsten, det är perfekt. Den teopolitiska frågan blir då: Vad skall vi vilja?).
SvaraRaderaPatrik, vidare teopolitiska frågor kunde bli följande: Varför skall vi vilja? Hur skall vi vilja? När skall vi vilja?
SvaraRaderaDet skulle vara intressant att fördjupa sig mera i hur teopolitiska frågor kommer fram i vad man kan kalla ett demokratiskt system som t.ex. Finland. Jag läser av helt andra orsaker Allahs döttrar av Geraldine Brooks för tillfället. Där kommer det upp hur religionen färgar politiken i Mellanöstern, då sett naturligtvis ur en västerländsk från kristendomen konverterad judinnas synvinkel.
SvaraRaderaKaj, härlig rubrik förresten :)
SvaraRaderaJag har under denna vecka läst två artiklar som båda enligt sin rubrik handlar om politisk teologi. Den ena är skriven av Milbank och i den andra diskuterar Hauerwas Bonhoeffer. Milbank utgår från typiska politiska begrepp och kommer in på teologin och kyrkans vardag. Hauerwas/Bonhoeffer använder teologiska begrepp och ser på samhället i Europa efter kriget. Jag frågade mig efter läsningen, såsom du frågar politisk teologi eller teologisk politik.
SvaraRaderaDu tar fram det politiska språkbruket i USA. Det som stör mig mest i detta språkbruk är att man mycket bestämt för fram att USA har religionsfrihet och samtidigt talar om t.ex. familjevärden = kristna värden.
I bland får jag den uppfattningen att USA politiker tycks tro att enbart USA har lagstadgad religionsfrihet.